Artikeln i korthet
Mikael Magnusson, dömd för penningtvätt i Panama, lever öppet i Stockholm trots Interpol-efterlysning.
Han säljer skuggbanker och banksystem till kunder globalt. I flera fall har de används för ekobrott.
Svensk lag hindrar utlämning och rättsliga åtgärder mot honom.
Det är bara 1000 meter från Mikael Magnussons sexrummare i fashionabla Lärkstaden till länsstyrelsens kontor på Regeringsgatan.
Där – på avdelningen som arbetar mot penningtvätt och finansiering av terrorism – har tjänstemännen de senaste åren gjort en kraftsamling mot ett mystiskt och återkommande fenomen. Utan att veta om att mannen som döljer sig bakom upplägget bor bara några kvarter bort – eller att han är en dömd penningtvättare som är efterlyst av Interpol.
När Expressen möter honom utanför hans bostad vägrar han svara på frågor.
Känner du till att du är efterlyst av Interpol?
– Jag har inga kommentarer, säger han.
https://infogram.com/1py13zydgq9qq6c376231zjwvdtypeq6nmj
Sedan 2021 har över 130 bolag fått viten och dragits till domstol för att de inte har följt reglerna kring penningtvätt. Ett 80-tal bolag har försatts i konkurs. Minst 30 av konkursbolagen har anmälts till Ekobrottsmyndigheten.
Samtidigt som nya bolag registreras.
130 bolag har fått viten – 80 i konkurs
Det handlar om kommanditbolag med bolagsmän från jordens alla hörn som efter registreringen försvinner och slutar svara på myndigheternas frågor. De skickar inte ens in de grundläggande handlingar som krävs för den vandelsprövning som länsstyrelsen ska göra.
Bolagen följer ett tydligt mönster: De har engelska namn som ska leda tankarna till anrika finansbolag. De har ägare från vitt skilda delar av världen, som Colombia, Ryssland, Venezuela, Ekvatorialguinea och Haiti.
Mikael Magnusson lever i Sverige sedan 2022.
Foto: SVEN LINDWALL
Här på ett postlådeföretag på Södermalm i Stockholm är ett 80-tal ”truster” registrerade.
Foto: SVEN LINDWALL
Bolagen uppger att de sysslar med något som kallas Trust-förvaltning, men tycks utåt vara helt utan verksamhet. När konkurserna ska redas ut finns ingen bokföring och inga tillgångar – bara skulder till länsstyrelsen för obetalda viten.
Konkursförvaltarna kan inte ens hitta några bankkonton. Men förvaltarnas förfrågningar skickas bara till svenska storbanker där dessa aldrig är kunder. För själva poängen med dessa bolag är just att skapa system för penningtransaktioner som går under myndigheternas radar. I praktiken ett slags skuggbanker eller neobanker som det också kallas.
Brott för miljarder
När vi tittar närmare på kommanditbolagen hittar vi brott för miljarder kronor kopplade till bolagen eller bolagsmännen. I det flesta fall handlar det om investeringsbedrägerier.
https://infogram.com/1pe266zq3ykk9gfm72506lx5e6iledrdne3
Insynen i skuggbankernas värld är minimal.
Men en läcka inifrån bolaget Worldclear på Nya Zeeland, där Mikael Magnusson var en av delägarna, ger en unik inblick i verksamheten.
I ett internationellt samarbete kan Expressen nu avslöja hur bolaget tog sig an kunder som ingen annan bank ville ha.
Expressen i internationellt samarbete
Granskningen av Worldclear och Mikael Magnusson är gjord i samarbete med journalistorganisationen Organized Crime and Corruption Reporting Project, OCCRP, Nyzeeländska affärstidningen interest.co.nz, Belarusian Investigative Center och Litauiska 15min.lt.
Miljardbelopp slussades varje år via Worldclear. Mikael Magnusson, som då hette Carl Michael Magnusson, var förutom en av delägarna också en mycket inflytelserik person för verksamheten, enligt tidigare personal på kontoret i Nya Zeeland.
Bland Worldclears kunder fanns flera av de svenska kommanditbolag som Länsstyrelsen i Stockholm nu stängt ner. Även den välkända svenska ekobrottslingen Thomas Jisander, just nu aktuell genom TV4:s dramaserie ”Golden boys” om trustorhärvan – använde Worldclear i ett upplägg för ett omfattande bedrägeriförsök som han i Sverige dömdes till fängelse för 2019.
Sedan Mikael Magnusson, efter decennier i exil, flyttade hem till Sverige 2022 har han marknadsfört sitt bolag Magnusson Capital som ”Fintech rainmakers”.
Bild på Interpols efterlysning av Mikael Magnusson, som då hette Carl Michael Magnusson.
Ett slags finansvärldens magiker som erbjuder att mäkla försäljningar av banker och finansinstitutioner ”världen över”.
Via dotterbolaget Captela på Cypern erbjuder han också sitt banksystem, Ebanq, som används för att skapa och hantera små bankliknande finansbolag som utan ordinarie banktillstånd hanterar transaktioner mellan banker och till och med utfärdar egna betalkort från Visa och Mastercard. De kallas skuggbanker eller Neobanker. Enligt en myndighetsgemensam nationell riskbedömning som publicerats av polisen finns det betydande risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i neobanker. Även trustförvaltare har pekats ut som hög risk för penningtvätt i tidigare riskbedömningar.
Mikael Magnusson har skrivit flera böcker om hur man skapar egna banker – en av dem ”The land without a banking law: How to start a bank with a thousand dollars ” handlar om hur Nya Zeeland kan användas för att starta små enkla banker.
Via sajter som swedishstrust.se och startneobank.com, som vår granskning kan koppla till Magnusson och hans bolag, erbjuds möjligheten att med Ebanq sätta upp en egen bank ”inom några veckor eller till och med dagar”.
Det är här de svenska kommanditbolagen kommer in som en polerad fasad. Bolag kan framhålla att de står under svensk tillsyn gällande penningtvätt.
Dålig svensk kontroll är nyckeln
I marknadsföringen av upplägget lyfts just den dåliga svenska kontrollen fram som en nyckel.
Att det framstår som om bolaget är under svensk kontroll för penningtvätt är det som gör en ”Swedish trust” så värdefull, enligt reklamen.
Illusionen av att trusterna står under svensk kontroll gällande penningtvätt är det åtråvärda. Bolagen säljs i kombination med Ebanq för upp till 45 000 euro – nära en halv miljon kronor. Om du registrerar ett kommanditbolag själv hos Bolagsverket kostar det bara 1 800 kronor.
Annons
Finansinspektioner från olika delar av världen har också återkommande varnat för bolag som använder Ebanq.
I Sverige håller Mikael Magnusson en låg profil, han syns sällan själv i handlingar kring bolagen. Han betalar skatt, kör en begagnad Volvo och har sina svenska bolag registrerade på ett kontorshotell på Östermalmstorg i centrala Stockholm.
Mikael Magnusson kör en begagnad Volvo och betalar skatt.
Foto: SVEN LINDWALL
Expressens granskning visar att hans utnyttjande av Sverige för bolagsupplägg har pågått sedan slutet på 1990-talet. Arkivhandlingar från Finansinspektionen visar hur bolag Magnusson varit med och skapat utreddes av Rikskriminalens finansrotel redan 1998 och hur Finansinspektionen då skickade ut en global varning för det dåvarande upplägget som användes för omfattande ekobrott och bedrägerier.
Två regeringar har försökt stoppa uppläggen. Under Göran Perssons regering 1999 ändrades till och med lagen och de fick ett tillfälligt stopp på verksamheten. Under Stefan Löfvens tid som statsminister 2017 tillsattes en krisgrupp med tjänstemän från flera myndigheter och dåvarande näringsminister Mikael Damberg utlovade åtgärder, efter en granskning i Dagens Nyheter. Men sedan dess har det bara fortsatt.
Under många år var Mikael Magnusson verksam i Panama där han skapade och sålde offshorebolag via företaget Offshore reserve. Han startade också ett banksystem kallat Nexorone, en föregångare till dagens Ebanq. Det var för verksamheten i Nexorone som han dömdes till fängelse i Panama. Brottsutredningen startade efter att en brittisk diplomat 2011 lämnat över underrättelseinformation kring Magnussons verksamhet till Panamas riksåklagare.
Året därpå greps Magnusson misstänkt för att ingå i ett internationellt brottssyndikat. Hans banksystem Nexorone var centralt i utredningen. Efter några månader i häkte släpptes han och lämnade Panama. När den fällande domen kom 2017 var han tillbaka i Europa – då med bas på Cypern.
Enligt domen tvättade han hundra miljoner dollar – 650 miljoner kronor med dåtidens valutakurs – via sitt banksystem. Domen förbjuder honom också att syssla med bankverksamhet i Panama i ytterligare fyra år efter avtjänat straff.
Under flera år levde Mikael Magnusson i Panama city. Nu är han efterlyst av Interpol och ska avtjäna ett nioårigt fängelsestraff i landet.
Foto: ALEJANDRO BOLIVAR / TT
Förbud mot bankverksamhet
Enligt en källa gjorde myndigheterna i Panama en förfrågan till Sverige om Mikael Magnusson 2022. Då var han registrerad som utlandsbosatt och beskedet Panama fick blev att ingen information fanns.
Senare samma år flyttade Magnusson dock tillbaka till Stockholm och i augusti 2022 folkbokfördes han på en andrahandslägenhet på Sveavägen.
Trots att han är efterlyst riskerar Mikael Magnusson inga rättsliga påföljder i Sverige på grund av domen i Panama.
– Vi utlämnar aldrig svenska medborgare till ett tredje land utanför EU, svensk lag tillåter inte det, säger Malin Kühn, senior åklagare på Åklagarmyndighetens enhet för internationellt rättsligt samarbete.
Domen i Panama innebär också att han inte längre kan dömas för de brott som domen omfattar.
– Han skyddas av domen så att säga, det är en grundläggande juridisk princip att man inte kan dömas för samma sak två gånger, säger Malin Kühn.
Jag vet att ni skriver vad ni vill ändå
När Expressen möter Mikael Magnusson utanför bostaden i Stockholm vägrar han att svara på några frågor.
– Jag har inga kommentarer. Jag vet att ni skriver vad ni vill ändå.
Mikael Magnusson lever ett diskret liv och har sina bolag registrerade på ett företagshotell vid Östermalmstorg.
Foto: SVEN LINDWALL
Expressen och journalisterna i det internationella samarbetet har skickat en rad detaljerade frågor till Mikael Magnusson inför publicering som han inte svarat på.
När hans verksamhet granskades 2017 i Dagens Nyheter förnekade han att han var hjärnan bakom upplägget med svenska trustbolag, men uppgav att det är den svenska lagstiftningen kring penningtvätt som gör det attraktivt.
Om rättsprocessen mot honom i Panama sa han då:
”Det stämmer att jag var anklagad tillsammans med en partner. I Panama har man i praktiken omvänd bevisbörda, vilket gör att man i de flesta fall måste bevisa sin oskuld snarare än att en myndighet behöver bevisa skuld. Oskuld bevisades och jag friades helt i domstol.”
Hans fälldes senare i högsta instans och dömdes till nio års fängelse och ytterligare fyra års totalförbud mot att driva bankverksamhet efter avtjänat straff.
Jag har aldrig haft något att göra med verksamheten
I en skriftlig kommentar 2019 skrev han om de svenska trusterna:
”Det handlar inte på något sätt om ”mina” bolag. Jag har aldrig haft något att göra med verksamheten eller driften av de bolag du refererar till. När det gäller kundkännedom så överskred vi alltid myndigheternas krav.”
”Självklart finns det regler om att identifiera kunder, men man kan inte veta säkert hur ett bolag kommer att användas innan det bildats.”
I mejlet från 2019 betonar han att han aldrig skulle bilda ett bolag åt en kund om han misstänkte att det skulle användas för brottsliga syften.
”Om något bolag som jag medverkat till att bilda och registrera använts for bedrägliga syften så är detta naturligtvis inget som jag försvarar, men inte heller något som kunde förutses nar bolaget bildades. Vi skulle naturligtvis inte bilda ett bolag åt en kund om det finns skäl att tro att bolaget kommer att användas for brottslig verksamhet. ”
Så gick granskningen till
Expressen har i över ett års tid kartlagt företeelsen med kommanditbolag som används för att skapa skuggbanker. Expressen reporter Mattias Carlsson har tidigare uppmärksammat problemet i en granskning som publicerades i Dagens Nyheter 2017.
När den Nyzeeländska affärstidningen interest.co.nz fick tillgång till en läcka som gav helt nya detaljer om upplägget bjöds Expressen in att delta i ett internationellt samarbetsprojekt under ledning av journalistorganisationen Organized Crime and Corruption Reporting Project, OCCRP.
Journalister från flera kontinenter, från Panama i Centralamerika till Vanuatu i Oceanien, har bidragit till granskningen.





