admin
På många håll togs Pentagons nya ufofiler emot med en gäspning.
Men inte på Stockholms universitet.
– De är ju en oberoende bekräftelse av vad vi redan har sett, säger astronomen Beatriz Villaroel.
Trippeltransient från jordens natthimmel (1955), och på månens himmel (1972).
Artikeln i korthet
• Nya ufofiler från Pentagon väcker jubel bland svenska forskare.
• Svenska forskningen visar ljusfenomen i omloppsbana redan före Sputnik.
• Astronauter på Apollo 17 såg blinkande objekt.
• Forskare misstänker artificiellt ursprung.
Jublet steg på Stockholms universitet när Trumpadministrationen släppte tidigare hemligstämplade ufofiler. Särskilt över iakttagelserna från astronauterna på Apollo 17.
– Jag var helt överlycklig! De såg ju liknande fenomen som vi har sett, säger Beatriz Villaroel, astronom vid Nordiska institutet för teoretisk fysik (Nordita).
Sammanlagt offentliggjordes 162 dokument, foton och filmer, inklusive FBI-rapporter och Nasas transkriberingar från bemannade rymdresor. ”Ha kul – och njut!”, skrev president Trump på Truth social och länkade till filerna.
Fast så värst kul var det inte för den som väntat sig klara bevis för att ufon eller utomjordingar existerar; forskaren och ufoskeptikern Mick West avfärdade de nya ufofilerna i Scientific American som mestadels ”fler ljusprickar”.
Men hos Nordita avfärdar man inte ljusprickarna. Tvärtom – därav jublet.
– Ljusprickar har ju hur mycket information som helst för oss forskare, förklarar Villaroel.
Beatriz Villaroel.
Foto: Press
I omloppsbana flera år innan Sputnik
Hon och hennes kolleger publicerade i slutet av förra året två rapporter från analyserar av natthimlen, där man ser över hundratusen exempel på ljusfenomen – ljusprickar – som verkar röra sig i omloppsbana runt jorden och som verkar uppstå när en platt, glansig yta roterar och reflekterar solljus.
Nyligen duplicerades forskningsmetoden – med liknande resultat.
De äldsta bilderna som analyserats är från 1950. Första artificiella satelliten människor placerade i omloppsbana var Sovjetunionens Sputnik 1. Och den sköts upp i oktober 1957. Kort sagt: något verkar flyga omkring i rymden runt jorden redan innan vi människor tog oss dit.
Och det finns ingen officiell förklaring till vad det kan vara.
– Oavsett om det är något naturligt eller artificiellt måste man ju veta få veta vad är för något. För det är inte vårt, säger Villaroel.
Ett trippelassient som dyker upp och försvinner på bilder från 19 juli 1952.
Tre ljusprickar fotograferade från månens yta 1972.
Foto: Amerikanska krigsministeriet.
Trippeltransienter har olika former, den här från 1955 är exempel på triangel.
Foto: Digital Sky Survey/VASCO Project/Brian Doherty
Vittnesmål från Apollo 17
Och vad såg då astronauterna på Apollo 17? Roterande, ljusa objekt utanför rymdkapseln som, enligt utskrifterna i Pentagons filer, ”inte är sådana som ser ut som en stjärna”.
– Det är ett roterande objekt, och det roterar uppenbarligen för det blinkar. Och det är långt bort, och det säger jag för vissa partiklar är nära oss, men det här är uppenbart inte en av dem, säger astronauten Eugene Cernan.
Från månens yta tog de även en bild på tre ljusprickar i en triangel. Villaroel kallar dem för trippeltransienter.
– Vi har flera såna exempel i vårt material, säger hon, och förklarar att skeptiska kolleger avfärdat hennes fynd som plåtdefekter, alltså naturliga skador på originalbilderna.
Och bilderna från månen kan, som Harvardprofessorn Avi Loeb förklarade för Fox News, vara naturliga asteroidfenomen.
Men Villaroel lyfter fram korrelationer: Frekvensen på ljusprickarna man funnit ökar i samband med kärnvapentester och vid kända uforapporter, och exemplen minskar dessutom markant när jorden skuggar objekten från solen.
– Vi kan bevisa att det flyger omkring något som är väldigt platt och väldigt reflekterande, säger hon. Jag har svårt att föreställa mig andra förklaringar än att det är något artificiellt.
