admin
Putin och Belarus håller en gemensam kärnvapenövning.
Ukraina reagerar med raseri.
”Sådana handlingar bör otvetydigt och starkt fördömas av alla stater”, skriver ukrainska utrikesdepartementet.
Foto: KREMLIN POOL/RUSSIAN GOVERNMENT / STELLA PICTURES
Ukrainska UD fördömer kärnvapenövningen.
Foto: VADIM GHIRDA /AP/TT / AP TT NYHETSBYRÅN
Belarus försvarsdepartement beskriver de gemensamma kärnvapenövningarna med Ryssland i ett Telegraminlägg under måndagen.
”Under övningen planeras det, i samarbete med den ryska sidan, att öva leverans av kärnvapen och deras förberedelse för användning”, står det i uttalandet.
Övningen hålls dagen innan president Vladimir Putin ska besöka Xi Jinping i Peking.
Belarus uppger att övningen är ”ett planerat evenemang” men den kommer i en tid av kraftigt eskalerande våldsamheter.
Efter Segerdagen, som Ryssland firar den 9 maj, när den gemensamma vapenvilan hade upphört trappade Vladimir Putin kraftigt upp sina attacker mot Ukraina och landet svarade med massiva vedergällningsattacker mot bland annat Moskva.
Ukraina: ”Minsk en medbrottsling”
Belarus hävdar dock att övningen inte riktar sig mot andra länder – men det är ett påstående som inte verkar köpas av ukrainska UD.
”Utplaceringen av ryska taktiska kärnvapen i Belarus och de två diktaturernas gemensamma kärnvapenövningar är en exempellös utmaning för den globala säkerhetsarkitekturen”, inleds departementets uttalande.
Departementet menar att den ryska utplaceringen av kärnvapen i Belarus skapar ett ”farligt prejudikat för andra auktoritära regimer” om att placera kärnvapen i andra länder.
”Militariseringen av Belarus undergräver inte bara förtroendet för internationell rätt, utan förvandlar i slutändan Minsk till en medbrottsling i rysk kärnvapenutpressning”, skriver departementet som efterlyser ett hårt svar från den ”euroatlantiska gemenskapen och hela världen”.
”Ett effektivt svar på den rysk-belarusiska kapprustningen nära Natos gränser bör innefatta en kraftig ökning av sanktionstrycket mot Moskva och Minsk, en betydande ökning av stödet till Ukraina som direkt hindrar båda regimerna från ytterligare expansion in i Europa, en ökad närvaro av allierade på Natos östra flank och ett fördjupat säkerhetssamarbete med Ukraina”, skriver departementet.
