Marina Maistrenko, 43, flydde från Ukraina och fick boende på Lidingö.
Men efter fyra år måste hon nu lämna sin lägenhet.
Kommuntoppen föreslår att hon kan flytta tillbaka till Ukraina.
– Den formuleringen gjorde oss väldigt ledsna och upprörda, säger hon.
Marina Maistrenko, 43, kom till Sverige med sina två barn när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.
Hon fick som många andra ukrainska flyktingar stanna under det så kallade massflyktsdirektivet. 2024 fick hon till slut en bostad av kommunen och har betalat hyra för den i två år.
Artikeln i korthet
Ukrainska Marina tvingas lämna sitt boende på Lidingö efter två år.
Kommunen föreslår att hon kan återvända till Ukraina – något som väcker starka känslor.
Hon vädjar om sex månaders respit för att hitta nytt hem.
Nu har hon fått besked om att hon måste lämna sin lägenhet i september, något P4 Stockholm tidigare rapporterat om.
– Vi fattar situationen och vet att det finns regler för alla. Vi är inte unika. Men vi försökte fråga kommunen om att förlänga avtalet med sex månader, säger Marina Maistrenko.
Då hade det nämligen täckt tiden fram till att hennes nuvarande skyddsperiod löper ut i mars 2027.
Kommuntoppen: Kriget pågår inte med samma intensitet
I ett brev till flera ukrainare på Lidingö skrev kommunstyrelsens ordförande, Daniel Källenfors (M), att deras boende varit en tillfällig lösning i en akut situation och att kommunen behöver använda sina resurser på ett ansvarsfullt sätt som behandlar Lidingöbor lika.
”Många Lidingöbor, oavsett bakgrund, befinner sig i en ansträngd bostadssituation […] Samtidigt är det viktigt att konstatera att kriget inte pågår med samma intensitet i hela Ukraina, och att stora delar av landet fungerar och är beboeliga idag”, skriver Källenfors vidare.
Han skriver också att de i annat fall kan söka sig till Socialtjänsten.
Brevet från kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M).
Foto: Privat
”Vi försöker söka lägenhet”
Just formuleringen om Socialtjänsten och att flytta tillbaka till Ukraina studsade Marina Maistrenko på.
– Den formuleringen gjorde oss väldigt ledsna och upprörda, säger hon.
– Vi bad inte om omöjliga grejer, bara sex månader till.
Hon säger att det inte finns några säkra platser i Ukraina, och att man aldrig vet ”vilken stad som kan bli nästa” att drabbas av kriget.
Nu hoppas hon få extra tid till att fortsätta leta boende. Men det är svårt att få tag i ett förstahandskontrakt och att hyra i andra hand har hon inte råd med, säger hon.
– Efter så många år av osäkerhet blir känslan av stabilitet otroligt viktig. Åtminstone någonstans i livet, säger hon.
”Hon är överkänslig”
Kommuntoppen Daniel Källenfors säger att det inte var hans mening att göra någon ledsen, men menar att mejlet feltolkats. Han ville endast lyfta fram de scenarier som är möjliga, förklarar han.
– Jag skriver att det är ett av många alternativ (att flytta tillbaka, reds.anm). Jag tror att hon är överkänslig. Ordningen är: Leta på Lidingö eller andra delar av Sverige och om det är möjligt flytta tillbaka till Ukraina, säger han.
Källenfors understryker att kommunen behandlar alla Lidingöbor lika.
– Vi hanterar alla nyanlända på samma sätt oavsett om man kommer från Ukraina, Syrien eller Afghanistan. Man får hjälp i två års tid med bostad och utbildning och sen är man förväntad att ta ansvar för sin egen situation, fortsätter han.





