I det nya USA har en skugga slagit följe med politiken. 

Våldet tycks aldrig vara mer än någon månad bort.

Trump kan som ingen annan äga hoten mot honom och göra dem till en del av sin historia. 

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Erik Wiman

Det sägs att det var på just en ”correspondent dinner” i Washington som Donald Trump en gång beslutade sig för att kandidera till president. Det var 2011 och han roastades från scenen av Barack Obama. Salen genljöd av skratt när presidenten bland annat skämtade om att Trump nog ville utreda om månlandningen var fejk. 

I det ögonblicket såg sig Trump stå utanför etablissemanget och bli föremål för dess förakt. Han bestämde sig för att visa de jävlarna. Så lyder anekdoten. 

Att Trump fann politisk näring den kvällen kan mycket väl vara sant. Han såg på eliten i Washington med samma ögon som en växande del av det amerikanska folket. En politisk eld hade börjat pyra och Trump visste hur den skulle nyttjas. 

15 år senare är USA i många stycken ett annat land. Slitet itu av en polarisering som ingen till fullo kunde förutse. Du kastade dig sannolikt över nyheten om skotten i Washington i morse. Men var du förvånad?  Troligtvis inte. I det nya USA tycks politiskt våld alltid vara möjligt. 

■ Juli 2024: Mordförsök mot Donald Trump.

■  September 2024: Avvärjt attentat mot Trump i Florida.

■ April 2025: Mordbrand mot guvernör Josh Shapiro.

■  Juni 2025: Skjutningar i Minnesota – delstatspolitikern Melissa Hortman och hennes make dödas

■  September 2025: Debattören Charlie Kirk skjuts ihjäl vid ett evenemang.

Ytterligare händelser kan läggas till listan, men låt oss landa i gårdagens attack då Donald Trump fick ledas av scenen hukande bakom Secret service-personalens skyddande kroppar. Han konstaterade med sedvanlig timing så snart dramat var över att det är ett farligt yrke han valt. 

Han har en poäng.  

Öppna bild i helskärm

Den snart 80-årige presidenten har nu överlevt tre attentat på mindre än två år, varav en skytt – 20-årige Thomas Matthew Crooks – var en örsnibb ifrån att skriva om historien när han avlossade sitt gevär från ett tak i Butler i juli 2024. Bilden på den blödande presidentkandidaten som höjer en näve i luften och samtidigt ropar ”fight” är historisk och räknas som ett Trumps viktigaste politiska ögonblick. 

Också efter lördagens skottlossning ägde han skickligt situationen. 

Trump vore inte Trump om han inte kopplat attentatet till sin egen förträfflighet och historiska betydelse. 

– Jag har studerat attentat, och jag måste säga att de mest inflytelserika människorna, de människor som gör mest … det är de som man går efter, sade Trump till reportrar i Vita huset strax efter att en misstänkt gärningsperson i en skjutning hade gripits. 

Annons

– Och jag hatar att säga det, men jag känner mig hedrad av det, jag har gjort mycket, la han till. 

Också i det har han rätt. Ingen – inte ens hans politiska motståndare – kan säga annat än att han är vår tids mest betydelsefulla person. Han är en extrem amerikansk president vars motsvarighet världen aldrig sett förut och som sådan väcker han också ett extremt hat. 

Det gjorde, ska man komma ihåg, förvisso också Obama. Tre personer har dömts för att ha planerat attentat mot honom även om ingen av dem kom så långt som att avfyra ett vapen. 

Men Trump har alltid byggt sin politiska identitet kring bilden av sig själv som outsider och måltavla – bevisligen med viss rätt. Det gör att varje hot inte bara blir en säkerhetsfråga, utan också en del av hans politiska berättelse. 

Direkt efter attacken talade Trump om nationell samling och vikten av att stå enade mot våld och extremism. Jag tvivlar på att den försonande retoriken kommer att bestå. Han är som bekant snabb med att göra heltom och i USA befarar många nu en ny ansats till repression inför höstens mellanårsval. 

Det vet vi inte än, men klart är att Trump är extremt pressad och kan förlora makten över kongressen i november. Den avvärjda attacken lär på ett eller annat sätt bli politiskt bränsle.