Kriget skulle leverera en snabb seger mot Iran och Hizbollah – i stället slutade det med två vapenvilor påtvingade av USA, utan tydliga israeliska segrar.

Nu växer kritiken mot premiärminister Benjamin Netanyahu inför höstens val.

– Det finns en stor besvikelse, säger statsvetaren Uriel Abulof i Tel Aviv.

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

”Vi har gjort en historisk förändring i Iran.” ”Vi har haft otroliga framgångar.” ”Vi har krossat regimen.”

Med superlativ på superlativ har ”Bibi” Netanyahu hamrat in budskapet om seger sedan USA – till synes på bakom ryggen på Israel – utropade vapenvila med Iran. Parallellt har oppositionen sett ett guldläge att plocka röster inför det stundande valet.

– Netanyahu ledde oss till ett totalt strategiskt misslyckande, har oppositionsledaren Yair Lapid (Yesh Atid) hävdat på en pressträff.

– Av alla möjliga utfall levererade Netanyahu det värsta: regimen i Iran är obesegrad, atomhotet består, och de ballistiska robotarna och Hizbollahs raketer är fortfarande riktade mot varje hem i Israel.

61 platser

Senast i oktober går Israel till val, och opinionsläget har länge visat att Netanyahus styrande block kan få svårt att behålla sin majoritet i knesset.

– Om det vore val i dag skulle han inte lyckas nå 61 platser (den majoritet som krävs för att kunna bilda en fungerande regering), säger Uriel Abulof, professor i statsvetenskap vid Tel Avivs universitet, TAU.

På pappret kom Irankriget, ofta kallat Netanyahus ”drömkrig”, därmed lägligt för premiärministern, som hotas av dalande opinionssiffror. Bland israeler är stödet för bombningarna av Iran och Libanon stort, enligt färska mätningar, och planen var en tydlig seger över Teheran som skulle säkra Netanyahus plats i historien.

Fanns förväntan

Men likaså är en majoritet emot vapenvilan – och nu är de besvikna, säger Uriel Abulof.

– Det fanns ett överväldigande stöd för kriget – med en förväntan att det skulle leda till den fullkomliga förstörelsen av Irans kärnenergiprogram, underminera robotprogrammet och minska stödet till Irans allierade, särskilt Hizbollah.

– Inget av det infriades. Så sett till det finns det en stor besvikelse.

Nu är frågan om det upplevda krigsfiaskot kommer att påverka 76-årige Netanyahu, som redan suttit 18 år vid makten, i valet. Abulof är tveksam: i en ”riktig demokrati” hade det kanske det, säger han – men inte i dagens Israel. De Netanyahuanhängare som är besvikna hittar andra att skylla på, tror han.

– Trots 7 oktober-attacken, trots alla krigen, trots lagändringarna inom rättsväsendet är hans siffror ganska stabila.

– Israelernas faktiska åsikter i olika frågor är nästan helt obetydliga jämfört med vad de känner för vissa individer och grupper som de hatar. Netanyahu har varit duktig på att skapa fiendskap, hat, rädsla och splittring.