admin
Kina har publicerat nya kartor som understryker landets ”militära ambitioner och dess anspråk på omtvistade vatten”, enligt New York Times.
Experter anser att kartorna ”sätter press på andra länder” och ”kan användas för krigföring”.
Experter anser att kartorna ger Kinas militär ”en fördel om ubåtskrig skulle bryta ut”.
Foto: SIPA/XINHUA/IBL
Kinas president Xi Jinping.
Foto: AA / STELLA PICTURES/ABACA
En forskningsavdelning inom den kinesiska regeringen har publicerat en atlas över djuphavsfyndigheter av mineraler. Den kartlägger dussintals fyndigheter, baserat på två decenniers forskning och provtagningar på mer än 10 000 platser. Atlasen inkluderar Östkinesiska havet och Gula havet, där Kina gör anspråk på territorium som grannländerna anser vara deras.
Atlasen ”lyfter fram Pekings ambitioner” kring djuphavsbrytning av mineraler och ”understryker” dess omtvistade anspråk på vatten som grannländerna anser vara deras, enligt New York Times.
Experter säger att kartorna, förutom att precisera var mineralfyndigheter finns, ger Kinas militär en grundlig förståelse av havsbotten i strategiskt viktiga vatten, vilket ”ger en fördel om ubåtskrig skulle bryta ut”.
”Ökar sin militära kapacitet”
Tillkännagivandet sätter ”press på andra länder” som har målsättningen att utvinna mineraler från havsbotten.
– Kina satsar enorma resurser i ett försök att bli en världsledande oceanografisk makt, säger Bruce Jones, expert på marinfrågor och utrikespolitik.
Även om USA tidigare ”dominerat” inom havsvetenskap så ”minskar nu Kina gapet, ökar sin militära kapacitet och utrustar landet med den kunskap som behövs för att strida under vattnet”, enligt Jones.
Kartläggning av detta slag ”kan användas för vetenskap och för krigföring”, enligt Jones.
– Det är en vetenskaplig metod och en strategisk metod på samma gång, säger Jones.
Kinas nya atlas har ”strategisk betydelse för att stärka landets anspråk på omtvistade vatten”, enligt Yun Sun, expert på utrikespolitik. Att tillkännage atlasen kan tolkas som att Kina ”gör ett uttalande om att de kontrollerar detta område”, enligt Sun.
Kinesiska djuphavsutforskningsfartyg har observerats i andra länders territorialvatten, till exempel nära Alaska och i vatten som Taiwan och Filippinerna gör anspråk på.
Bestrids av Japan
Detaljerad kartläggning hjälper också länder att göra anspråk på ytterligare havsbotten, enligt Larry Mayer, chef för Center for Coastal and Ocean Mapping vid University of New Hampshire.
FN:s havsrättskonvention fastställer en gräns på 200 sjömil från en nations kustlinje som en ”exklusiv ekonomisk zon” där man har särskilda rättigheter över resurser. Men ett land kan göra anspråk på mer havsbotten om man kan bevisa att dess kontinentalsockel sträcker sig bortom denna zon.
Kina har velat dra gränser som Japan bestrider som överlappande med dess exklusiva ekonomiska zon. I Sydkinesiska havet har Kina ritat om gränserna i vatten som också Taiwan, Vietnam och Filippinerna gör anspråk på.
