admin
Regeringen presenterar nu sin nationella plan för att rusta upp infrastrukturen i Sverige.
Alla potthål och annan underhållsskuld i vägnätet ska vara åtgärdade till 2037. Men för järnvägen dröjer det innan skulden betats av.
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD).
Foto: Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Regeringen vill att underhållsskulden i vägnätet ska vara åtgärdad till 2037.
Foto: JEPPE GUSTAFSSON / SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL
Totalt satsas 1 171 miljarder kronor på underhåll och nyinvesteringar i väg och järnväg fram till 2037. Enligt regeringen är det ”den största satsningen på infrastruktur i Sverige någonsin”.
– Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige, säger infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) vid en pressträff.
Den finansiella ramen för 2026–2037 presenterades av regeringen redan för ett och ett halvt år sedan. Av de 1 171 miljarder kronorna ska 607 miljarder användas för nyinvesteringar i transportsystemet, cirka 210 miljarder till drift och underhåll av järnväg och 354 miljarder till drift och underhåll av väg.
Trögare för järnvägen
Pengarna till vägunderhållet ökar med 53 procent jämfört med nuvarande infrastrukturplan, enligt Carlson. Målet är att ha fått bukt med allt eftersatt underhåll till 2037.
– Vi kan inte ha ett helt lapptäcke av underhållsskuld i det svenska vägnätet och det kommer vi inte heller att ha. 2037 så är hela underhållsskulden åtgärdad, säger han.
För järnvägen är ökningen mindre – bara 18 procent jämfört med föregående plan.
– Det här är så mycket man kan omsätta i praktiken enligt Trafikverkets bedömning, säger Carlson.
Han räknar med att underhållsskulden kan vara åtgärdad till 2050.
– Jag är den förste att välkomna om vi kan utveckla metoder som gör att vi kan underhålla snabbare. Om vi skulle lägga mer pengar nu, skulle de pengarna bara brinna inne, säger han.
Miljöpartiet är kritiskt till regeringens prioriteringar.
”Regeringen har stoppat planer på nya stambanor, och nu lägger de tillbaka små och otillräckliga åtgärder på en järnväg från 1800-talet. Det här kommer lämna människor på perrongen väntandes på försenade tåg”, skriver MP:s transportpolitiska talesperson Linus Lakso till TT.
Skrotade projekt
De senaste dagarna har regeringen pytsat ut flera satsningar som ingår i den nationella planen.
Det handlar bland annat om Västlänken i Göteborg, en tvärförbindelse på Södertörn i Stockholms län, fyra tågspår till Uppsala och ökad kapacitet på Malmbanan och Ostkustbanan.
Men regeringen skrotar också en del projekt. Det gäller till exempel ett järnvägsbygge mellan Byarum och Tenhult utanför Jönköping och bygget av en ny station i Linköping. Det innebär besparingar på flera miljarder kronor.
