I lägenheten i Norrtälje ekar det tomt. Nästan inga möbler och få spår av ett etablerat vuxenliv.

Det är Fredrik Erikssons första egna hem. Han flyttade dit i november förra året, samma månad som han fyllde 30. Då upphörde också hans rätt till aktivitetsersättning. Sedan dess har ovissheten vuxit.

Så länge han kan minnas har han hört röster. Han hoppade av skolan i nian på grund av mentala problem och försökte i samma veva ta sitt liv. Det följdes av ytterligare ett självmordsförsök och sedan dess har han levt med självmordstankar.

– Rösterna jag hör säger åt mig att ta livet av mig, att skada mig själv och skada andra, berättar han.

Det var först när han fyllde 18 som psykiatrin i Norrtälje förde på tal att han kunde lida av en form av schizofreni. En utredning sattes i gång som ledde till diagnosbeskrivningen ”schizofrena drag”.

”Jag har testat väldigt mycket”

Ett läkarintyg från psykiatrin i Norrtälje beskriver Fredriks tillstånd som schizofrena drag med kronisk rösthallucinos och återkommande synhallucinos – alltså både röst- och synhallucinationer.

– Jag hör konstanta röster, fotsteg, dörrar som öppnas. Det går inte att stänga av, säger han.

Under åren har Fredrik gått igenom omfattande behandlingar och han har testat flera mediciner mot schizofrena symptom, utöver antidepressiva och sömnmediciner.

– Vissa gav svåra biverkningar, andra hjälpte inte. Jag har testat väldigt mycket.

Han slutade till sist med antipsykotisk medicin efter svåra biverkningar.

– Det kändes som att det kröp under huden på mig. Jag sov tolv timmar om dagen och blev nästan bedövad.

Han säger att beslutet togs i samråd med läkare.

Fredrik lyckades ta igen grundskolan och läsa in det han missat på en folkhögskola när han var 26. Men han har aldrig arbetat.

Myndighetens svar

Fredrik har sporadiskt fått aktivitetsersättning, ett bidrag som beviljas personer mellan 19-29 år. När han fyllde 30 upphörde den möjligheten. Nu nekas han även sjukersättning av Försäkringskassan. 

– Frågar du mig i dag så tror jag inte att jag kan jobba. Mitt tillstånd har snarare försämrats än blivit bättre, säger han.

I Försäkringskassans underlag finns ett läkarutlåtande från en läkare som behandlat Fredrik. Där konstateras att ”alla års arbetslöshet cementerat en funktionsnedsättning utan utsikter att förbättras”.

Annons

Men myndighetens egen bedömning är att arbetsförmågan inte är stadigvarande nedsatt.

– Det krävs väldigt mycket för att vi ska kunna bevilja en sådan ersättning. I princip ska det vara helt tydligt att personen aldrig mer kommer kunna arbeta fram till pension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

Han betonar att det är lagstiftningen som sätter ribban.

Försäkringskassan menar också att alla möjligheter ännu inte är uttömda.

– För att vi ska kunna bevilja sjukersättning måste allt som går att pröva vara uttömt. Vi säger inte att informationen inte stämmer, utan att vi inte har tillräckligt för att fatta ett sådant beslut.

”Förminskar mina problem”

Andreas Pettersson uppmanar Fredrik att begära omprövning.

– Det räcker egentligen att han skriver till oss att han vill få beslutet omprövat. Då tittar en annan instans på allt igen.

Föräldrarnas stöd har varit avgörande. Under många år har de inte bara hjälpt Fredrik ekonomiskt utan också burit ett stort ansvar för att få vardagen att fungera. Från praktiska saker hemma till att stötta honom genom perioder då sjukdomen varit som svårast.

– Jag tror att om jag inte hade haft dem hade jag inte varit vid liv just nu. Det har behövts mycket stöttning genom åren. Både ekonomiskt och hemma.

Nu förbereder han en överklagan.

– Jag har inget val annat än att försöka driva det här vidare. Men varje månad som går är en månad där jag lever i en extremt dålig ekonomisk situation.