admin
Kustbevakningen rustar för att möta ökade hot på Östersjön.
Fartygen förses med nya vapen och drönarskydd med störsändare, och personalen ska kunna skjuta ned små drönare med hagelgevär på sikt.
Det framgår av myndighetens rapport till regeringen.
– Vår utgångspunkt är att det kan bli sämre, säger generaldirektör Lena Lindgren Schelin om läget till havs.
Kustbevakningens arbete har blivit allt mer utsatt för som en följd av den ökade övervakningen och ingripanden mot misstänkta fartyg i den ryska skuggflottan
Foto: Johnny Söderberg / Kustbevakningen
Kustbevakningens fartyg är sårbara för attacker med drönare.
Foto: KUSTBEVAKNINGEN
Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den ryska skuggflottan är viktig för president Vladimir Putin eftersom inkomsterna från oljan oc gasen finasierar kriget i Ukraina.
Foto: Anatoly Zhdanov / SIPA/IBL
Det försämrade säkerhetsläget och en alltmer komplex hotbild har fått regeringen att agera och begära att Kustbevakningen skyndsamt tar fram en åtgärdsplan för att förstärka skyddet av myndighetens fartyg.
Artikeln i korthet
Kustbevakningen rustar upp mot ökade hot på Östersjön. Nya vapen, störsändare och utbildning införs.
Personal ska kunna skjuta ner drönare med hagelgevär längre fram.
Hotbilden kopplas till Ryssland och hybridattacker.
Länge präglades relationen mellan Kustbevakningen, fartyg och fiskebåtar av en gentlemannamässig inställning. Beväpningen ombord var knapp, och om kustbevakarna bar vapen var det i regel undanstoppade tjänstepistoler.
Nu rustar myndigheten mot den ryske presidenten Vladimir Putins skuggflotta och andra hot till havs.
– Det som för ett par år sedan var nya fenomen är i dag mer normal verksamhet. Vår utgångspunkt är att det kan bli sämre, och därför måste vi säkerställa att vi kan agera i alla delar av hotskalan, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
Det tidigare trygga läget på Östersjön har ersatts av en mer hotfull verklighet.
– Det pågår ett antal hybridaktiviteter på Östersjön. Det har varit allt från kabelincidenter, pågående gps- och navigationsstörningar och rapporterade drönaraktiviteter till cyberaktiviteter samt desinformation, säger hon.
Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
Foto: SVEN LINDWALL
Kustbevakningen har presenterat en omfattande strategisk plan för att kraftigt förstärka egenskyddet på sina fartyg, skydda dem mot drönarattacker och förhindra regelrätta stormningar. Planen är undertecknad av Lena Lindgren Schelin och har skickats till Försvarsdepartementet.
I delar av de dokument som Expressen tagit del av efter sekretessprövningen hos Försvarsdepartementet nämns inte Ryssland vid namn. Hotet från landet svävar dock som ett mörkt moln över innehållet. En stor del materialet är hemligstämplat.
Hoten mot Kustbevakningens fartyg och dess besättningar utgörs bland annat av drönare och risk för spioneri och sabotage. Detaljerna har hemligstämplats..
Foto: KUSTBEVAKNINGEN.
Med hot som spioneri, sabotage och fientliga drönare i åtanke, står myndigheten inför en historisk omställning med kraftigt ökad beväpning för att kunna försvara sig om de skulle bli angripna. Den ökade beväpningen omfattar allt från automatkarbiner till mer avancerade vapensystem. Kustbevakningen vill också kunna få möjlighet att förvandla fartygen till skyddsobjekt.
– Vi har ett förändrat säkerhetsläge, säger Daniel Stenling, biträdande chef för Kustbevakningens operativa avdelning.
I det första steget i upprustningen handlar det om att montera kulspruta 58 på en del av fartygen, ett vapen som tillhandahålls av Försvarsmakten.
Personalen utrustas med nya förstärkningsvapen i form av automatkarbin 24, vilka i första hand ska användas för självskydd vid bordning.
Detaljerna om bordningsgruppens taktik mot bland annat misstänkta fartyg i den ryska skuggflottan har sekretessbelagts.
Foto: KUSTBEVAKNINGEN
För att skydda besättningarna görs även stora investeringar i personlig utrustning, såsom skyddsvästar, hjälmar och hörselskydd med inbyggt samband.
Fartygen är sårbara för drönarattacker
Foto: KUSTBEVAKNINGEN
300 tjänstemän kommer att genomgå en fem veckor lång vapen- och säkerhetsutbildning.
I det dokument som Expressen tagit del av varnar dock myndigheten för att utbildningen av personalen tillfälligt kommer att påverka myndighetens ordinarie verksamhet till sjöss.
Annons
För att effektivt kunna möta hotet från drönare planerar myndigheten att införa fasta vapenstationer. Dessa system erbjuder sensorbaserad identifiering, inmätning och målföljning, vilket ger en betydligt högre träffsäkerhet än manuellt styrda vapen.
Nationella Insatsstyrkan på plats med ribbåt och Kustbevakningens fartyg KBV 003 Amfitrite när det kinesiska fartyget Jin Hui bordades utanför Trelleborg i början av maj.
Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Som ett komplement till de mer sofistikerade vapnen planeras även inköp av hagelgevär för att effektivt kunna skjuta ner mindre drönare om de utgör ett hot mot fartyget och personalen.
”Hagelgevär har visat sig vara relativt effektiva, tack vare spridningen av haglet, för bekämpning av mindre drönare på nära håll”, slås det fast i rapporten.
Störsändare mot drönare
Kustbevakningen vill även skaffa störsändare, som kan slå ut drönares GPS- eller radiosignaler.
Drönare bestyckad med en granat under övningen Aurora 26 på Väddö skjutfält.
Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
I takt med att beväpningen blir tyngre uppgraderas också fartygens lednings- och sambandssystem för att möjliggöra ett säkert utbyte av taktisk data i realtid med bland annat Försvarsmakten.
Krisberedskap ombord
Myndigheten stärker även den omedelbara krisberedskapen ombord genom fördjupad utbildning i traumavård samt utrustning med läkemedel och blod.
I den fortsatta planeringen för åren efter 2030 med nya fartyg utreds möjligheten att bestycka fartygen med fjärrstyrda 30 mm högtrycksautomatkanoner, utrustade med avancerade radarsystem och en eldhastighet på upp till 1 100 skott i minuten. Dessa kan rikta sig mot flera mål samtidigt.
Idag har civila myndighetsfartyg inte samma rättsliga skydd som militära enheter.
Risk för spioneri och sabotage
Kustbevakningen föreslår därför ändringar i skyddslagen så att deras fartyg kan utses till skyddsobjekt.
”Vissa av myndighetens enheter behöver kunna skyddas särskilt mot exempelvis spioneri och sabotage”, står i rapporten.
En sådan klassificering skulle ge kustbevakningstjänstemännen befogenhet att själva, i egenskap av sin yrkesroll, bevaka fartygen och ingripa mot obehöriga eller fientliga drönare enligt skyddslagens bestämmelser.
Myndigheten kräver dessutom ett tydligt undantag i lagen om elektronisk kommunikation för att lagligt få inneha och använda de störsändare som är nödvändiga för fartygens elektroniska drönarskydd.
.
