Det talas försiktigt om en vändpunkt i kriget i Ukraina.

Och inte i Vladimir Putins favör.

Krigets matematik går inte ihop för honom på sistone.

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

Mats Larsson

Vladimir Putin var ingen mönsterelev i skolan, enligt lärarna som hade honom, men han tog studierna på allvar. Historia och tyska var starka ämnen, naturvetenskap och matematik var tuffare.

Men det är inte så komplicerad matematik som nu kommer från fronten. Det handlar om addition och subtraktion, plus och minus.

Och där har det på sistone sett problematiskt ut för Vladimir Putin. Som att Ukraina under våren uppges ha återerövrat mer mark, än vad den ryska sidan tagit.

Det handlar främst om mindre framryckningar i Zaporizjzja-regionen. Det är enligt the Economist första gången sedan oktober 2023 som detta sker inne i Ukraina.

Sedan har vi de ryska förlusterna. De fortsätter att vara mycket höga, cirka 35 000 per månad i skadade och döda.

Ukraina har satt som mål att försöka slå ut 50 000 per månad under 2026, men verkar inte nå det målet. Det kan dock ändå räcka till.

För Ryssland börjar få problem med nyrekryteringarna. Vladimir Putin skulle kunna tvångsmobilisera Rysslands manliga befolkning för att förstärka vid fronten, men det är ett riskabelt steg han inte tycks vara beredd att ta.

Så Ryssland förlitar sig mest på frivilliga. Lönen är hög med ryska mått mätt. Men det räcker ändå inte till under 2026.

Enligt ukrainska beräkningar lyckades Ryssland under det första kvartalet 2026 rekrytera cirka 80 000 nya soldater. Och i så fall går inte matematiken ihop.

Det är ukrainska drönare som orsakar de flesta förlusterna, cirka fyra av fem. Och sprängladdningarna de kommer lastade med orsakar stora skador.

Öppna bild i helskärm

Ryssland led i början av kriget cirka tre skadade per dödad soldat. I mars uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att för Ryssland går det nu nästan två döda per skadad.

Om det stämmer är det en ovanligt hög siffra. Drönarna försvårar också evakueringen av skadade från frontlinjen, och det har under kriget alltid varit en mindre prioritet för ryssarna än för ukrainarna.

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War så finns det flera förklaringar till varför kriget på sistone gått bättre för den ukrainska sidan.

De ryska soldaterna kan inte längre använda Elon Musks Starlink-system för kommunikation och Kreml har även strypt användandet av sociala medieplattformen Telegram, en app som även ryska frontsoldater använt för att kommunicera.

Men sedan har den ukrainska sidan varit mer framgångsrika i sina motattacker och drönarna opererar mer på djupet och försvårar för den ryska sidan att få fram förstärkningar och transporter till fronten.

Annons

Ukrainas drönare som numera ofta styrs med fiberoptikkablar – ryssarna var först med att börja använda sådana – är betydligt svårare att störa ut och de når sina mål med större träffsäkerhet. Fiberkabeln hänger som en spole under drönaren – likt en enorm spole på ett kastspö – och är upp till 50 kilometer lång. 

Men Ukraina har även andra typer av drönare som når långt in i Ryssland mot strategiskt viktiga mål, som oljeanläggningar och hamnar. I mars genomförde Ukraina för första gången fler attacker med långdistansdrönare än vad Ryssland gjorde.

Ryssland visade dock i förra veckan att de fortfarande är i alla högsta grad kapabla att genomföra omfattande luftanfall, bland annat mot Kiev. Det uppges ha varit den mest omfattande ryska drönarattacken under kriget.

Ukraina svarade med en av de dödligaste drönarattackerna mot Rysslands huvudstad Moskva. Minst fyra uppges ha dödats där.

Betydligt fler dödades i attackerna mot Kiev, men invånarna där har sedan länge vant sig vid denna typ av attacker. Det har inte Moskvaborna.

”Missnöje på hemmaplan i Ryssland”

Men kriget gör sig 2026 allt oftare påmint i den ryska vardagen, från oljeanläggningar som står i brand vid Finska viken, en kort sträcka från S:t Petersburg, till ökade ryska restriktioner kring internettrafiken.

Det skapar missnöje på hemmaplan i Ryssland. Ett missnöje den ukrainska sidan gör sitt bästa för att underblåsa.

– Det känns som en vändpunkt i kriget, säger sir Lawrence Freedman, professor i krigsstudier vid Kings College i London till Economist.

Ukrainarna håller tummarna för att sir Lawrence vet vad han talar om.