Publicerad 20 maj 2026 kl 08.15

Polisen stoltserar med rekordmånga i yttre tjänst.

Men siffrorna är sockrade enligt en granskning av Polistidningen.

– Man friserar siffror för att visa på en kapacitet som man egentligen inte har, säger polisen Jon Metz.

Öppna bild i helskärm

Öppna bild i helskärm

När rikspolischef Petra Lundh tillträdde 2023 var det med ett tydligt uppdrag: Mer och synligare polisnärvaro i lokalsamhället. Så kallad yttre tjänst.

Målet nåddes med marginal enligt polisens statistik, men nu larmar poliser i flera lokalområden om att utstuderat trixande ligger bakom framgångssiffror.

Områdespolisen Jon Metz är anställd i yttre tjänst till 51 procent och resterande 49 i inre tjänst, vilket innebär att hans anställning kodas som yttre tjänst i statistiken.

– Jag tycker faktiskt att man friserar siffror för att visa på en kapacitet som man egentligen inte har, säger han till Polistidningen.

Ytterligare en åtgärd som påverkar statistiken är införandet av tjänsten ”yttre utredare”, vilket facket kritiserar.

– Det här handlar om att sminka statistiken, att kunna påvisa att x antal individer är kodade i yttre tjänst, säger Pär Renberg, ordförande i fackförbundet ST, till Polistidningen.

Delar inte bilden

Rikspolischef Petra Lundh skriver till polistidningen att hon ”generellt inte delar bilden” och hänvisar specifika exempel till regionpolischeferna. 

Hon lägger också vikt vid att poliser i yttre tjänst i dag har ett mångfacetterat uppdrag och att myndigheten växt med 3 000 poliser.

”När vi nu är fler poliser kan vi också göra mer direkt i den yttre verksamheten. Det kan handla om att hålla förhör, säkra information eller vidta andra utredningsåtgärder redan på plats. Det är inte i stället för polisiär närvaro i lokalsamhället – det är en utveckling av den. När vi har möjlighet att både vara närvarande och samtidigt korta vägen till lagföring är det positivt både för brottsoffer och för samhället.”, skriver Petra Lundh i ett mejl till Polistidningen.