admin
Utbrottet av ebola i Centralafrika växer snabbt, och WHO har klassat det som ett internationellt folkhälsohot.
Expressens vetenskapskommentator Amina Manzoor svarar på frågor om detta.
Här hittar du mer om medicin, hälsa och forskning!
Ebola är en blödarfeber och dödligheten är omkring 50 procent beroende på variant.
Foto: Kitsawet Saethao / Shutterstock
Vad vet vi om utbrottet?
WHO fick en rapport om ett misstänkt utbrott av ebola den 5 maj. Då var utbrottet redan stort, nästan 250 misstänkta fall varav omkring 80 dödsfall. Sedan har det växt snabbt och är i skrivande stund uppe i det dubbla antalet misstänkta fall och drygt 130 döda, bara en bråkdel har laboratoriebekräftats. Fall har upptäckts i Kongo-Kinshasa och Uganda.
Det finns stora osäkerheter kring när utbrottet började, men det första dokumenterade fallet var en sjuksköterska som fick symtom den 24 april. Detta antyder att utbrottet spridits under radarn en tid.
Utbrottet har visat sig bero på bundibugyo-viruset, en ovanlig variant av ebolavirus. Dödligheten i detta virus är vanligen mellan 30-50 procent, alltså något lägre än den vanligare varianten ebola zaire. Det är bara det tredje utbrottet av bundibugyo som man vet om. Det finns inget vaccin eller läkemedel mot detta virus.
Varför klassar WHO utbrottet som ett folkhälsohot?
Att klassa något som ett internationellt hot mot människors hälsa, eller PHEIC som det också kallas, är WHO:s varningssignal om att det behövs finansiering, samordning eller internationella insatser. Det behöver inte betyda att det är en pandemi på gång. Det är nionde gången WHO klassar något som PHEIC sedan 2005, då systemet infördes. Det är också det tredje ebolautbrottet som klassas som ett internationellt folkhälsohot.
Denna gång valde WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus att inte invänta rekommendationen från en rådgivande kommitté, utan han beslutade att klassa utbrottet som PHEIC efter samtal med drabbade länder. Det har aldrig tidigare hänt, och visar att det är bråttom med insatser för att begränsa utbrottet.
Det finns flera utmaningar kring just detta utbrott. Det stora mörkertalet av fall är oroväckande, det drabbade området är präglat av konflikt och misstro samt att sjukvårdspersonal finns bland dödsfallen tyder på att det saknas skyddsutrustning och rutiner för att förhindra smitta, är några av dem.
Viruset sprids via kroppsvätskor från sjuka, därför är skyddsutrustning viktigt.
Foto: Belen B Massieu / Shutterstock
Hur smittar ebola?
Man tror att ebolavirus finns hos fruktfladdermöss, men människor blir mer troligt smittade när de hanterar eller äter kött från infekterade vilda djur. När ebola smittar mellan människor sker det via nära kontakter och kroppsvätskor, och människor är inte smittsamma förrän de får symtom. Viruset sprids inte via luften.
Symtomen kan börja plötsligt med feber, ont i kroppen och allmän sjukdomskänsla. Därefter får infekterade diarré och kräks, njursvikt kan uppstå. Vissa får interna blödningar, men även blödningar i näsa och tandkött kan förekomma. Dödligheten är hög, omkring 50 procent.
Annons
Finns det en risk för att detta blir en pandemi?
Eftersom ebola smittar via kroppsvätskor från personer som har tydliga symtom bedöms det inte vara en hög risk för att detta utbrott blir en pandemi. Smittspridning utanför Afrika är mycket ovanligt, och de flesta fallen som upptäckts utanför regionen brukar ha resekoppling. Ofta har det handlat om vårdpersonal som smittats i eboladrabbade regioner.
WHO bedömer att risken för drabbade områden är hög, men att risken globalt är låg. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC bedömer att risken för att befolkningen i EU ska smittas som mycket låg, men att informationen i nuläget är begränsad och därför finns vissa osäkerheter.
Hur stor är risken för att smittan kommer till Sverige?
Under det stora utbrottet av ebola i Västafrika 2013-2016, då nästan 30 000 människor smittades av ebola och drygt 11 000 dog, var det mycket få fall utanför drabbade områden. Sverige fick inga fall då.
Det går inte att utesluta att enstaka fall kan upptäckas här, från resande i drabbade regioner. Men Sverige har enligt Folkhälsomyndigheten beredskap för att hantera personer eventuella fall, och det finns också särskilda enheter som kan vårda eventuella sjuka och förhindra att smittan sprids. Sverige har hittills aldrig haft ett fall av ebola.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken.
