admin
I Mellanöstern lider befolkningen av kriget i Iran.
Samtidigt täljer Norge guld.
– Om ett land får ökade intäkter på grund av krig, samtidigt som andra lider, då bör man bidra till humanitärt arbete, säger Jan Egeland.
Jan Egeland har en gedigen bakgrund som humanitär.
Foto: Lise Åserud / TT NYHETSBYRÅN
Jan Egeland har en gedigen bakgrund som humanitär.
Foto: Ebrahim Noroozi / TT NYHETSBYRÅN
Norge tjänar på det höga oljepriset.
Foto: Helge Hansen / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN
USS Abraham Lincoln har varit med i attackerna mot Iran.
Foto: HANDOUT/U.S NAVY / STELLA PICTURES
Norge tjänar stora pengar på att oljepriset stiger i samband med kriget i Iran. Därför borde landet betala betydligt mer i bistånd.
Det menar Jan Egeland, generalsekreterare för NRC, Norwegian Refugee Council.
– Det är ju ingen tvekan om att olja och gas blir enormt mycket mer värdefullt när det blir krig. Inte minst krig som involverar andra oljeproducenter, säger Jan Egeland.
När Ryssland invaderade Ukraina hjälpte Norge till med ett biståndspaket till Ukraina på totalt 75 miljarder norska kronor.
– Det menar jag är rätt och rimligt. Om ett land får ökade intäkter på grund av krig, samtidigt som andra lider på grund av samma krig, så bör man bidra till humanitärt arbete, säger Jan Egeland.
Han vill se en liknande satsning på bistånd till FN och internationella Röda korset, som kan stötta befolkningen i Mellanöstern.
Gäller även Sverige
Enligt Egeland tjänar även Sverige, som har en stor försvarsindustri genom Saab och Bofors, på kriget.
– Samma argument som jag anför mot mitt eget land Norge, kan också överföras på Sverige, som har reducerat sitt totala bistånd till världen från 1 procent till 0,7 procent av sitt BNI (bruttonationalinkomst). Sverige tjänar på de ökade intäkterna från vapenproduktion, och borde därför ge mer, säger Jan Egeland.
Samtidigt som rika länder satsar på det egna försvaret och drar de ner på biståndet i oroliga tider, ökar behovet av stöd i krigsdrabbade områden, enligt Egeland.
Enligt FN minskade det internationella biståndet med 23,1 procent, vilket beskrivs som ett historiskt ras. Det genomsnittliga biståndet i världen är 0.2 procent av BNI.
– Tidsandan är inte god för oss som tror på internationell solidaritet och människovärde, säger Jan Egeland.
Jan Egeland är en tidigare toppdiplomat och politiker i norska Arbeiderpartiet. Han är än i dag en expertröst i humanitära frågor.
